Vad är hypnos?
Hypnos är ett samlingsbegrepp för flera imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder som leder till ett tillstånd som gynnar behandlingen. Ibland används termerna ”trance” eller FMT (förändrat medvetandetillstånd). Detta tillstånd kan liknas vid upplevelser från mental träning, yoga, meditation och mindfulness.
Under hypnos är man vaken och medveten
Man är fullt kapabel att avbryta processen. Du har full kontroll över vad du vill säga både under och efter hypnosen. Det är ovanligt att glömma vad som sagts under hypnos, ungefär lika ovanligt som att glömma samtal i traditionell terapi. I hypnostillståndet kan du dock ha svårt att lura dig själv, vilket gör det möjligt att komma i kontakt med ditt innersta jag. Detta gör att du kan känna dig sårbar, varför hypnosterapeuten måste vara särskilt lyhörd och respektfull i sin kommunikation.
Till vilken nytta?
Att guida klienten in i ett förändrat medvetandetillstånd öppnar upp för större tillgång till kreativa lösningar, personliga känslor, minnen och behov. Terapeuten kan använda hypnos för att lyfta fram känslor, tankar och beteenden som är viktiga för klientens utveckling enligt överenskomna mål. Hypnos kan också hjälpa till att identifiera och hantera oönskade känslor och beteenden, samt frigöra hämmade eller nedtryckta egenskaper. Hypnos kan på så sätt vara mer effektiv än traditionell samtalsterapi.
Hur har hypnosen utvecklats?
Hypnos har en över 100-årig tradition och introducerades av den skotske läkaren James Braid år 1841. Under 1900-talet utvecklades hypnosen och visade sig vara effektiv vid behandling av många olika diagnoser. Pionjärer som Sigmund Freud, Pierre Janet och Ambroise-August Liebeault använde hypnos för att avslöja bortträngda upplevelser som orsakat problem senare i livet. Modern hypnos använder en respektfull och empatisk metod där klientens integritet och behov är i fokus.
Vem får behandla med hypnos?
Hypnos är ett kraftfullt verktyg som kan missbrukas om det används fel. Därför är det viktigt att endast legitimerade vårdyrkesutövare eller kandidater under utbildning hos Svenska föreningen för Klinisk Hypnos (SFKH) behandlar med hypnos. Detta säkerställer att behandlingen utförs korrekt och att patientskydd finns.
Människosyn och inriktning hos hypnosterapeuter
Hypnosterapeuter baserar sin praktik på en vetenskaplig grund och integrerar metoder från olika psykoterapeutiska skolor. Den psykodynamiska grunden ger en förståelse för omedvetna krafter bakom symptom, medan kognitiva metoder bidrar med praktiska tekniker. Hypnosterapeuter strävar efter att kombinera dessa metoder för att bäst hjälpa sina klienter. Hypnos kan användas för att utforska tidiga upplevelser, hantera smärta, förbättra sömn eller motivera till sundare vanor.
Val av lämplig hypnosterapeut
Vid valet av hypnosterapeut är det viktigt att hitta någon du känner dig trygg med och som anpassar metoden efter dina behov. Rekommendationer och en positiv upplevelse under en inledande intervju är goda tecken på att terapeuten är rätt för dig. Hypnos är särskilt lämplig för den som inser att deras problem har en psykologisk aspekt och är öppen för att arbeta aktivt med terapeuten.
För vem är hypnos bra
Hypnos kan vara bra för de som förstår att deras problem har psykologiska aspekter och är villig att arbeta tillsammans med terapeuten. Hypnosterapi är ett samarbete där terapeuten fungerar som en guide, men klienten måste vara aktivt engagerad i sin egen behandlingsprocess. Vid intervjusamtalet avgörs om hypnos är lämpligt för det enskilda fallet, och det är viktigt att klienten känner förtroende för terapeuten för att uppnå bästa resultat.
Referenser
Orientering i klinisk hypnos
Brown, D., & Fromm, E. (1986). Hypnotherapy and Hypnoanalysis. London: Karnac/Earlbaum.
Enqvist, B. (2004). Inbjudan till Trance. Hypnos i vård och terapi. Stockholm: Mareld.
Olness, K., & Kohen, D. (1996). Hypnosis and Hypnotherapy with Children. (3e uppl.) New York: Guilford.
Spiegel, H., & Spiegel, D. (2004). Trance and Treatment. Clinical Uses of Hypnosis. (2a uppl.) Arlington, Va: American Psychiatric Publishing.
Exempel på tillämpningsområden och forskning
Carolusson, S. (1998). Hypnosis and Transference in the Treatment of Depression. hypnos, the Journal of European Society of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, vol. 25, 2. 78-86.
Enqvist, B. (2000). Rädsla, ångest, fobi. hypnos, the Journal of European Society of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, nr 4-2000.
Gonsalkorale, W., Houghton, L. A., & Whorwell, P. (2002). Hypnotherapy in irritable bowel syndrome. A large-scale audit of clinical service with examination of factors influencing responsiveness. American Journal Gastroenterology, 97, 954-961.
Karilampi, U., & Carolusson, S. (1995). Marie: a single case study of multiple personality. Nordic Journal of Psychiatry, vol. 49. 1995: 133-139.
Lindgren, E. (2001). Hypnos och Psykosomatisk Problematik. hypnos, the Journal of European Society of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, nr 4 – 2001.
Mutter, C. B. (1986). Post traumatic stress disorder. Ur: Dowd, E. T., & Healy, J. M. (red): Case studies in Hypnotherapy. New York: Guilford Press.
Övergripande förklaringsmodeller och evidens
Crawford, H. (2001). Neuropsychophysiology of hypnosis: towards understanding of how hypnotic interventions work. I G. D. Burrows et al (red) International Handbook of Clinical Hypnosis (s.61-84). New York: Wiley.
Engdahl, P. (2002). Hypnos och Trance – det neurokognitiva systemet i destabiliserad övergång. hypnos, the Journal of European Society of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, nr 1 och 2 – 2002.
Lynn, S., Kirsch, I., Barabasz, A., Cardena., E. & Patterson, D. (2000). Hypnosis as an empirically supported clinical intervention. The state of the evidence and a look to the future. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 48 (2), 239-259.
Svenska föreningen för klinisk hypnos – SFKH
Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos bildades 1966 och syftar till att främja forskning och utbildning i klinisk hypnos. SFKH ger ut en medlemstidning med forskningsartiklar och kliniska fallbeskrivningar. Medlemskap är begränsat till av Socialstyrelsen legitimerade yrkesgrupper inom vård och omsorg eller personer som i yrke eller studier är synnerligen relaterade till dessa. 2024 är medlemsantalet ca 500.
SFKH är medlem i European Society of Hypnosis och International Society of Hypnosis och samarbetar med dessa paraplyorganisationer i utbildningsprogram. SFKH har utbildat ca 70 personer till psykoterapeuter och ger dessutom grundkurser i klinisk hypnos, 2-årsutbildningar i medicinsk hypnos, 2-årig basutbildning i psykoterapi (Steg 1) och handledarutbildning.
Text: Leg psykolog, leg psykoterapeut Susanna Carolusson
www.hypnosforeningen.se
https://www.samradsforum.se/hypnosterapi.htm