Psykoterapi är en behandlingsform, där en därför utbildad person etablerar en yrkesmässig relation till en patient där syftet är att hjälpa denne att komma till rätta
med olika problemområden, såsom psykiska och psykosomatiska besvär, samlevnadsproblem, när kommunikationen inte fungerar eller andra svårigheter i livsföringen. Psykoterapi syftar till förändringar hos den som söker hjälp. Psykoterapeuten ställer sig själv till förfogande och använder behandlingsrelationen samt behandlingstekniker för att lotsa den andre till de mål som är uppsatta för psykoterapin. Det finns fortfarande föreställningar om att man måste ha stora problem för att gå i psykoterapi. Så är det inte. Alla människor genomgår prövningar i olika livsperioder med livshändelser som kan upplevas övermäktiga i samband med exempelvis skilsmässa eller arbetslöshet. Då kan det behövas en utomstående samtalspartner med förmåga att lyssna och med kunskaper om vad som främjar växt och utveckling.

Terapiformen bestäms genom målsättningen för terapin och det förhållningssätt psykoterapeuten har gentemot patienten. För att åskådliggöra detta kan man tänka sig ett kontinuum, där det vid ena ändpunkten handlar om att strikt förstärka och utveckla patientens resurser. Vid den andra ändpunkten finns de förhållningssätt hos terapeuten, som innebär en mer djupgående psykoterapi. Målsättningen är då att medvetandegöra de konflikter och livserfarenheter som bidragit till att patienten
utvecklat sina symptom och svårigheter. Genom att belysa och genomarbeta omedvetna grundkonflikter uppnås en mera genomgripande reorganisation och reintegration av personlighetens struktur.De psykoterapeutiska teorier och metoder som jag har valt att utbilda och fördjupa mig inom är:

Kommunikations och Systemteorier.

Individen ses som ingående i ett system, tex familjen eller en arbetsgemenskap. Fokus lägges därför på familjens fungerande ur ett grupperspektiv, deras ställning och inställning till varandra. Symtom eller avvikande beteende hos den enskilde gruppmedlemmen läggs ej så stor betydelse vid. Intresse lägges på mellanmänskliga relationer med inriktning på den aktuella situationen, ”här och nu”, inte på att lösa tidigare konflikter.Kommunikationsmodellen betraktar familjen som en struktur av kommunikationer, både verbala och icke-verbala (som ex kroppsspråk). Inom en välfungerande familj flödar kommunikationen fritt och budskapen är sådana att de inte missförstås. Fungerar familjen dåligt, så har kommunikationen upphört i något avseende. Systemmodellen beskriver familjen som ett system, som strävar efter balans och jämvikt. Systemet har kraftfulla mekanismer för att återställa och bevara jämvikten. Symtom eller avvikande beteende hos en enskild medlem ses som ett tecken på att systemet är i olag.Bland de tidiga mer betydelsefulla kommunikations- och systemteoretikerna inom psykologins område kan nämnas kulturantropologen Gregory Bateson, språkforskaren Noam Chomsky och hypnospsykoterapeuten Milton H. Erickson. Mer samtida är Virginia Satir, Salvador Minuchin, Bandler & Grinder, Paul Watzlawick samt Jay Haley.Jag har tilltalats mycket av den människosyn som den amerikanske läkaren och hypnospsykoterapeuten Milton H. Erickson förmedlar. Han arbetade efter olika metoder som fann en balans vad gäller hinder, svårigheter och lösningsmöjligheter. Han menade att varje person är unik, vilket innebär att lösningen är unik för just denna personen och att svaret på lösningen finns inom individen. Hans syn på det omedvetna är att detta är resursrikt, positivt till sin natur och strukturerat i förhållande till den enskildes upplevelser och erfarenheter. Utifrån detta synsätt menade han att inom varje person vilar de nödvändiga resurserna för en meningsfull förändring.

Psykodynamisk teoribildning

Dynamisk psykologi menar att alla symtom fyller en funktion och har en djupare psykologisk mening för den enskilda människan. Den ojämförligt största och mest betydelsefulla dynamiska teorin är den psykoanalytiska teorin. Psykoanalysens grundantaganden är att omedvetna psykiska processer är av avgörande betydelse för människans själsliv och att neurotiska symptom orsakas av omedvetna konflikter. Minnena som är betydelsefulla för hur en människa har formats har av olika anledningar avvisats från medvetandet genom bortträngningsmekanismer. Psykoanalysens strategi syftar till att återuppväcka dessa minnesbilder, varvid psykisk energi frigörs, neurotiska symtom avtar och energin blir tillgänglig för verklighetsorienterade och livsbejakande aktiviteter. Inriktning är på individens hela historia med den största tonvikten lagd på barndomen. Grundaren av den psykoanalytiska teorin var läkaren Sigmund Freud i Wien (1856-1939). Snart uppstod nya skolor ur psykoanalysens grundläggande idéer och betydelsefulla var Alfred Adler, Carl G Jung, Harry Stack Sullivan, Karen Horney, Wilhelm Reich, Erik H Eriksson, Sandor Ferenczi m fl. Senare vidareutvecklades psykoanalysen av ex Otto Fenichel, Robert Langs och Harold Searles. En modern skolbildning är den dyna-miska korttidsterapin företrädd av James Mann, David H Malan, Peter Sifneos m fl.

Objektrelationsteorier.

Betecknande för objektrelationsteorin är att den redan från allra tidigaste spädbarnsåldern förutsätter avancerade psykiska skeenden. Man betonar de tidiga objektrelationerna (främst mor-barn), projektion och identifikation som centrala för personlighetens uppbyggnad. Viljan att relatera är den mänskliga essensen, behovet av kontakt utgör livskraften. Man betonar människors samspel och är ur detta perspektiv i grunden sociologiskt orienterad. Melanie Klein är objektrelationsskolans grundare. Teorierna utvecklades från början ur den klassiska freudianska teorin och har vidareutvecklats av W R Bion, William Fairbairn, D W Winnicott, Harry Guntrip
m fl.

Kognitiva teorier.

Dessa belyser samspelet mellan tanke, känsla och handling. Stor betydelse lägges vid tankemönster och hur dessa påverkar mänskligt liv och fungerande. Här beskrives hur vi lär in olika tankemönster, begrepp och uppfattningar som en anpassning till tidigare uppväxtbetingelser. Interpersonella relationer är mycket betydelsefulla för denna formning. En av förgrundsgestalternas inom kognitiv psykoterapi A Beck, menar att såväl psykoanalys som kognitiv terapi är insiktsterapier. Han menar att bortträngning förstås bättre utifrån specifika kognitiva processer än utifrån omedvetna mekanismer. Båda terapiformerna tillmäter barndomsupplevelser och introspektion stor betydelse och båda förväntar sig att patienten skall lära sig känna igen sina grundläggande föreställningar och övertygelser.

Några grundläggande begrepp inom kognitiv psykoterapi är ”felaktiga slutledningar vid uppfattning och bearbetning av information”. Människan väljer ut en detalj ur helheten och bildar sig på så sätt en uppfattning. Hon ”övergeneraliserar” och ”felbedömer” situationer på grund av dessa kognitiva processer. Följden blir ofta att människan tar saker allt för personligt och hamnar i ett dikotomt tänkande (strukturering i ”svart eller vitt”).

Avslutningsvis vill jag betona att ovanstående endast är ett försök att åskådliggöra en teoretisk abstraktion. I den praktiska psykoterapeutiska behandlingskontakten integreras dessa olika teoretiska modeller. Naturligtvis är samtliga psykologiska nivåer, det förflutna, nuet och förväntningarna på framtiden tillsammans lika värdefulla för individens psykologiska liv och välbefinnande.